Få välja själv

För en tid sedan hade jag ett samtal med hunden Bianca och hennes matte. Bianca gillar att fånga pinnar och samtalet handlade bland annat om det.

Matte: Vi vill gärna att du kommer tillbaka med pinnen, men du låter den bara ligga.

Bianca: Det finns väldigt många pinnar. Varför måste jag springa tillbaka med en speciell pinne varenda gång? Det är väl bättre att jag står kvar och ni kastar olika pinnar. Då behöver vi inte slösa tid på att jag springer emellan.

Ett överraskande och fyndigt svar som vi inte förväntade oss. Det påminner mig om att djuren ofta säger att de har en personlig agenda, en egen vilja för sina liv. Lämnar vi dem fria att bestämma själva när det är möjligt?

När jag var tonåring och lycklig matte till taxen Sonny blev jag glad när han gjorde precis som jag ville. Jag fick ett kvitto på att jag var en bra matte. När jag tänker på det så här i efterhand tror jag att han hade väldigt stort tålamod med mig. Ibland sa han ifrån på skarpen. Då, på 70-talet, var inställningen till att ha hund en annan. Jag kämpade med att vara ”rätt” som hundägare och Sonny kämpade med att göra sig förstådd. Det måste ha varit frustrerande för honom.

Vi har en mer jämlik relation till våra familjedjur idag. Det ser jag inte minst i mina djursamtal. Mattar och hussar tar sina familjemedlemmar på stort allvar och vill deras allra bästa.

I min bok ”Livet enligt djuren” frågar jag hästen Trolle vad som krävs för en god relation. Han svarar: ”Ni måste älska oss. Och med älska menar jag respektera. Ni måste tro på oss som enskilda individer.”

Lyckligtvis har kärleken till djuren blivit starkare, om man med kärlek också menar respekt för djurens personlighet.

Ami

www.amisundeman.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *