Träna dina kompisar

Jag och Ila tränar mycket sök, i många fall är vi då beroende av att träna tillsammans med andra. Det innebär att jag är figurant åt andra och mina träningskompisar är figuranter åt mig. Eftersom vi arbetar med varandras hundar måste vi ha stor tillit till varandra.

Jag ser sällan vad det är som händer där ute när min hund hittar en figurant utan jag är beroende av att de är införstådda med av vad jag vill. De måste också berätta för mig hur min hund betedde sig och vad som hände.

Jag måste ta fullt ansvar för träningen av min hund, det ligger på mig att förklara för mina träningskompisar vad det är jag vill ha och att försäkra mig om att de har förstått vad jag menar.

Hur noggrann jag än är kommer det att bli missförstånd, och det är aldrig en katastrof!

Jag tänker att det är som när jag tränar med Ila, jag kan lägga upp träningen hur bra som helst ändå kan det bli fel! Det enda det innebär att jag har lärt känna min hund och mig lite bättre och att jag får fundera på hur jag ska lägga upp nästa pass.

Skulle jag bli irriterad på min hund och banna henne kommer det leda till en hund som inte försöker eller som slutar gilla att träna. Gör jag detsamma med mina träningskompisar kommer även de att bli osäkra och kanske sluta komma till träningarna.

Därför har jag med mig klicker-tänket även när jag kommunicerar med mina träningskompisar, alla ska gå ifrån träningen och känna sig stolta, glada och se fram emot nästa gång.

Behandla dina träningskompisar som du behandlar din hund

Lycka och sorg på samma gång

Som uppfödare behöver jag ibland vara extra stark men även kunna visa mina känslor.

Jag tänker på när ”dagen kommer”, då mina små valpar ska flytta ur sitt bo och börja sina nya liv hos deras nya mattar och hussar. Det är precis det vi ska få uppleva här hemma.

Sorgligt att vi ska behövas skiljas från dom, och 10 veckor går så fort. Men vilken fin tid vi har haft med dom både natt och dag. Ibland har jag slitit mitt hår och funderat på vad jag håller på med. Men när jag sen ser vilka härliga, underbara valpar det blev så försvinner den tanken omgående. Det är ju det här som jag har drömt om, att kunna föda upp egna hundar.

Idag har vi varit till veterinären för besiktning, vaccination och id-märkning på valparna och det gick bra. Imorgon åker vår första valp till sitt nya hem, så ikväll blir det extra mycket gos.

Valpköparna har längtat efter sin nya familjemedlem och de har köpt hem en massa valpsaker och det är så kul att veta att alla valparna kommer till bra och rätt hem.

Jag vet att varje valp har ett toppenhem att komma till men det gör ont i mitt hjärta när jag sitter och skriver om det som ska hända och en och en annan tår rinner på min kind. det känns jobbigt, men jag vet att jag behöver vara stark och glad för mina valpköpares skull. Det blir inte lätt i morgon. Det kommer att kännas.

Lite extra bra är att en valp blir kvar så jag hoppas även för mamman att hon ska kunna glömma bort sig lite och leka med henne istället för att gå och leta efter valparna som lämnat oss. Men jag har gjort som så att valparna åker olika dagar med några dagars mellan rum, då försvinner inte alla på en gång för henne. Det känns mer respektfullt mot henne.

Jag trodde det skulle kännas lite bättre med kull nummer två när det är tid att åka men jag är visst lika blödig denna gång. Jag är både glad och ledsen men alla hundarna hamnar nära oss, så vi kan hälsa på så ofta vi kan och får.
Den här är sista blogg från mina valpar, nästa blir hur det det går för den lilla tiken jag sparat och som ska växa upp här hos oss.

Jag vill passa på att önska alla en Trevlig midsommar!

Maria

Kennel Secret Spell